Jag är hemma i Sverige nu. Del ett av min utbildning avklarad med goda resultat. Julen kom och spred värme, nyår stundar och sedan en lång resa tillbaka till koh lanta. Där emellan skall mycket hinnas med, det mesta faktiskt.
Tanken med att komma hem är ju att vårda relationen till de människor som betyder något för mig. Träffa familj, släkt och vänner! Familjen och släkten har jag träffat en del men det här med vänner är svårt. Det räcker liksom inte med ett par veckor i kylan för att få ut det som önskas. Känns konstlat och trist att behöva uppföra ett kösystem där man avvarar en timme åt vardera vän. Därför blir det lätt så att man inte gör något alls, det är också konstigt. Även om jag är ledig och hade haft all tid i världen så jobbar ju faktiskt folk.
Tänk om vi alla kunde fått samlas i en slags bubbla bestående av tid, pengar och god dryck, gärna i ett varmt land med sköna stränder. Tänk om jag hade haft råd att ta med alla nära och kära på studiebesök till mitt nya hem, bara för en vecka. Jag vill visa all hur jag lever och ge dom en inblick i mitt nya liv. Känns trist att behöva kalla det ett nytt liv eftersom det inte är det jag är ute efter. Jag är ute efter en förlängning av det invanda mönster som förut hade satt klorna i mig.
Så kan vi inte ta och förankra thailand på en stor skeppare och sedan bogsera detta land bort till den svenska gränsen så vi kan skörda frukterna av vad båda länderna har att ge. Ett paradis är aldrig riktigt ett paradis när man inte kan dela det  med människor man älskar....

8 januari åker jag. Låt oss passa på att vara i symbios med varandra!